07
februari
2012

Sänkt sedebetyg

Sveriges landslagskapten delar ut en örfil. Han gör det under match. Han gör det genom att uppsöka en folksamling, låtsas lägga armen om en lagkamrat men sedan låta högerhanden svepa vidare. Måltavla är en motståndare.

Dessvärre, för vår landslagskapten, så var det förslagna tilltaget inte tillräckligt förslaget. Den assisterande domaren såg vad som hände och hade inga betänkligheter vad gällde att förpassa förövaren från spelet.

Vi har kunnat se hela händelseförloppet i tv, dessutom ur flera vinklar. Landslagskaptenen smyger fram, sveper till och utdelar en lavett. Snyggt.

För hans klubblags del betyder detta avstängning i tre omgångar och att han därmed missar vårens hittills viktigaste match. För hans landslagsuppdrag betyder det att den ansvarige ledarens beslut att utse honom till lagkapten framstår som fatalt. Ty vilka ledaregenskaper såg han egentligen hos denne översittare? Eller var det bara ett sätt att få honom att hålla tyst ett tag? Ett beslut taget utan tanke på dess konsekvenser?

För egen del kan jag inte göra annat än att börja tala grekiska: Kyrie Eleison. Det är ord hämtade ur Markusevangeliet. De betyder: "Herre, förbarma Dig." Ursprungligen var detta den blinde tiggaren Bartimaios rop till Jesus, som svarade genom att hela den sjuke.

Dessvärre är det väl så att handpåläggningar (bevisligen) inte är rätt medicin i det här fallet. Och vad som väntar under det kommande mästerskapsslutspelet törs jag inte ens föreställa mig. Klart är att det kommer att gå undan, att somliga inte längre har förmågan att hänga med och att besvikelsen över detta måste gå ut över någon annan.

31
januari
2012

Går Zlatan och John ihop?

John Guidetti håller målformen i Feyenoord. Zlatan Ibrahimovic leder skytteligan i Italiens Serie A. Båda sakerna är mumma för den som följder det svenska fotbollslandslagets förberedelser inför sommarens EM-slutspel.

Man kan däremot fråga sig om dessa båda bombares hänsynslösa framfart är mumma för den som förbereder det svenska fotbollslandslaget inför sommarens EM-slutspel.

Att Zlatan är Zlatan har varit ett ovedersägligt faktum sedan dag ett. Nu börjar det emellertid gå upp för folk i svängen att även Guidetti är Guidetti. Men där Zlatan har ett onormalt intresse av att vara störst och bäst, och att emellenåt pimpa loss så det sticker i ögonen på omgivningen, har Guidetti betydligt enklare laster – han är bara onormalt intresserad av att göra mål.

Där Zlatan har utgått från att hans talang gör honom unik har den unge Guidetti har ägnat ganska många år av sitt liv åt att träna sig till att bli bäst. Det är mycket på Guidettis dagsprogram som Zlatan inte ens skulle ägna en tanke. Guidetti anammar rutinmässigt fysiologiska rön som gör att effekterna av amibitös träning förstärks.

Dessutom: Hör på honom när han i tv försöker förklara vad som just hänt, hur de där tre målen gick till. Guidetti är ständigt på väg att ramla av vagnen när han exalterad lägger ut den ibland stakande texten. Han räknar oskuldsfullt med att alla andra också är lika upprymda över vad han just lyckats med.

Lagkamraterna bör vara tacksamma. Allihopa. Åtminstone de flesta. Alla utom en. Och det är där problemen tornar upp sig inför EM. Kan Hamrén få till ett samarbete mellan Zlatan och Guidetti? Kan han få den äldre att acceptera den yngre? Trots att varje framgång för den yngre måste kännas som en pungspark för den äldre.

24
januari
2012

Bevare oss för vinterläger

Den läsare som så här mitt i mörkret saknar depressiva inslag av total meningslöshet har den senaste veckan haft anledning att jubla och slå en frivolt.

När Europas 153:e liga ligger nere, och dess apatiska lillebror Royal League för länge sedan fått nådastöten, är det egentligen bara landslagets besök i den arabiska sandlådan som uppfyller de rigorösa kraven på total meningslöshet.

Det känns magstarkt att berömma landslagstruppens färskaste smålänningar och samtidigt utropa dem till potentiella EM-hopp efter 2–0 mot Bahrain och 5–0 mot Qatars OS-landslag (!?). Det är matcher där inramningen är så bedrövlig att SvFF:s hemsida helst undviker att nämna publiksiffrorona. Detta trots att landslagets verksamhetschef Lars Richt, som så förtjänstfullt och efter en lång tids blodiga ansträngningar lyckats övertala Qatar att skicka fram C-laget, enkelt skulle kunnat räkna åskådarna genom att sätta pinnar i anteckningsblocket (så hade han gjort någon verklig nytta). Saken blir inte på något sätt bättre av att Anders Svensson anses ha stärkt sina EM-aktier genom att ställa ut skorna mot dessa fotbollsmässiga lallare.

Varför inte ta det här med vinterläger på allvar? Hyr in er på en sportanläggning i Tyskland, boka in ett par matcher mot tyska lag från andraligan (vältränade motståndare med taktisk skolning och utstuderad hårdhet). Det skulle i och för sig få Svensson att lacka ihop. Men det skulle å andra sidan ge en helt annan värdemätare än solresorna. Vettiga träningar i genuin fotbollsmiljö och hårda matcher på välbesatta arenor.

För sanningen är ju att sandlådelallandet årligen pressar fram en mängd debutanter – elva var det visst den här gången – varav några i all framtid tvingas ursäkta sig när saken kommer på tal: "Du landslagsman? Jo, men dä va ju en sån vintergrej, du minns. Jasså, men va dä nåra brudar då?" [Inte ens det ...]

17
januari
2012

Ajdarevics hot tandlöst

Astrit Ajdarevic, som med största säkerhet är IFK Norrköpings högst betalde spelare, har ställt till det för sig. I besvikelsen över att inte ha kommit med på landslagets pågående vinterbesök i Qatar – inte ens efter två återbud – har han mumlat om att "byta landslag", till Albanien eller Kosovo (som ännu står utanför FIFA). Uttalandet (i Aftonbladet) har följts av en dementi (i Norrköpings Tidningar).

Dessvärre är väl inte måttfullheten den unge spelförarens signum. Det gångna året insisterade han på att "sköta allt" på IFK:s mittfält, möjligen för att göra skäl för lönen. Konsekvensen blev dock att han allt som oftast drev sig själv till utmattningens gräns. Nu, när den omåttligt stygge Erik Hamrén inte grep tillfället att uppfylla ett av Astrits karriärmål, drar Ajdarevic blankt: "Ta ut mig eller jag sticker någon annan stans."

Har Hamrén anledning att darra? Nej, jag tror inte det. Har Ajdarevic anledning att bita av sig tungan? Snarare, i så fall.

Låt oss blicka tillbaka till 2001, året då den stundtals obegriplige U21-kaptenen Göran Göransson "glömde" att ta ut Zlatan Muslimovic till sin blågula elva. Göransson nöjde sig med den andre Zlatan och höll dessutom Bojan Djordjic på halster, som avbytare. Göransson orkade väl inte med snacket.

Muslimovic svarade med att istället satsa på Bosnien-Hercegovina. Idag, 11 år och 33 A-landskamper senare, sitter Muslimovic på sophögen, klubblös hela hösten sedan han tröttnat på att grekiska PAOK aldrig kunde betala lönen i tid. Några mästerskapsslutspel med BoH har det ju heller inte blivit.

Man ska heller inte vara alltför säker på att Astrits pappa Agim jublar. Denne tvingades fly Kosovo för Sverige och blev en av Falkenbergs viktigaste spelare, när klubben under 1990-talet gjorde sitt första etableringsförsök i näst högsta serien. Kanske var det rent av en uppsträckning från den gamle storskytten (103 matcher/60 mål) som låg bakom dementin?

10
januari
2012

Sparken från Parken

FCK sparkar Rolle Nilsson. Det sker ett drygt halvår efter att Nilsson svikit sin tidigare arbetsgivare Malmö FF för att byta upp sig löne- och statusmässigt. Nilsson, som uppenbarligen inte trodde på möjligheterna att lotsa sitt svenska mästarlag till en plats i Champions League, ansåg med säkerhet att FC Köpenhamn i det sammanhanget var ett säkrare kort.

Men så var det inte. Inte alls. Både MFF och FCK stupade i CL-kvalet. Både MFF och FCK misslyckades sedan i tröstturneringen Europa League. MFF:s mästarlag är nu skingrat (en process som påbörjades redan när Nilsson var kvar) och fjärdeplatsen i serien var svagare än väntat.

FC Köpenhamn har däremot gått bra i ligan (leder den under vinteruppehållet). Trots det tvekar inte FCK:s ledning – tränaren måste bytas! Skälet handlar om ledarskap. Och det är klart, om man har svårt att göra sig förstådd på sitt modersmål så blir det inte enklare av att korsa Öresund.

Nilssons mummel och underförståddheter har kommit ikapp honom och träffat honom i nacken. Han försökte i Köpenhamn att tillämpa en rotationsprincip i laguttagningen, allt för att laget skulle klara det mastiga spelprogrammet. Dock klargjorde han aldrig hur eller varför. Han är ingen vän av raka besked och spelarna uppskattade inte att behöva vänta på resultaten av "veckans tomboladragning."

Men Nilsson behöver, trots denna senkomna insikt om att han aldrig kommer att lyckas utanför den svenska ankdammen, inte misströsta. Han har vid 48 års ålder en ansenlig trygghet att falla tillbaka på. Det är ju nämligen så att hans gamla klubb GAIS, enligt den praxis som råder i det ruttna fotbollslandet Sverige, fortfarande sitter på hans spelarlicens. Det är bara att köra igång, Rolle.

03
januari
2012

Genialiskt av HIF, men...

En allt mindre del av spelarövergångarna betyder numera kassaklirr för svenska elitklubbar. Bosman tycks regera och pengarna går istället till spelarna (och deras agenter).

Men frågan är om inte Helsingborgs IF hittat kryphålet i EU:s lagstiftning. Bister kan inte tolka Simon Therns övergång från HIF till Malmö FF på annat sätt.

Therns kontrakt går ut. Trots det förhandlar HIF och MFF om en övergångssumma. Poängen är att Therns kontrakt löper ut först 31 mars. Han blir därmed aldrig kontraktslös under vinterns transferfönster, som är öppet t.o.m. sista mars. Alternativet är att stå över spel fram tills sommarfönstret öppnar. Det är kanske en möjlighet för en äldre spelare som, med samma förutsättningar, vill bli fri från moderklubben. Men för en spelare med en brant uppåtgående utvecklingskurva är detta en omöjlighet.

Simon Thern vill spela mitt i planen (den vägen är spärrad i HIF) och söker sig därför vidare. Det blev MFF, som är på väg att skeppa ut Wilton Figueiredo, som låter Jeffrey Aubynn gå och som när som helst kan tappa Ivo Pekalski.

Therns ambitioner är tydliga: Ordinarie spel för att kämpa om en plats i EM-truppen. HIF kammar in pengar och IFK Värnamo får sin förtjänta utvecklingspeng.

Är då detta någonting att jubla över? Är det en problemlösning för klubbarna? Kanske en lösning, men bara på kort sikt. Hur duktigt uttänkt detta än är, så är det ändå helt klart att det går stick i stäv med EU:s lagstiftning. Därför bör de svenska klubbarna passa på att jubla och hastigt göra så många affärer som möjligt. För sedan kommer käftsmällen: Tro inte annat än att kryphålet framgent kommer att täppas till genom en bestämmelse som säger att kontrakt endast kan gälla t.o.m. 31/12 eller 30/6.

27
december
2011

Svensk fotboll är störst

Svensk fotboll har det gångna året alltmer tagit gestalt av en dryg, lögnaktig granne. En sådan som genom manipulationer och otillbörlig påverkan försöker hålla alla andra i kvarteret i schack. Några tror fortfarande att den här grannen är störst och bäst. Men sanningen är en annan.

Den senaste veckans avslöjande tyder på att man ljuger om verksamhetens omfattning. Det gäller spelarlicenserna, som enligt SvFF hela tiden blir fler och fler, vilket av höga vederbörande torgförs som en växande verksamhet. I realiteten blir licenserna fler och fler därför att ingen någonsin plockas bort ur rullorna. Spelare som lagt av står kvar i åratal medan nya tillkommer underifrån. SvFF fortsätter oförtrutet att likställa antalet licenser med antalet utövare. Falsk marknadsföring.

Denna granne har, precis som alla familjer, sina interna problem. Dessa framkommer, närmast som en självklarhet, i kampanjen inför det kommande ordförandevalet. Av de fyra kandidaterna har Jörgen Eriksson (Norrlands alibi) ljugit lite lagom för att sedan klädsamt dra sig tillbaka. Susanne Erlandsson (kvinnosidans alibi) håller käften, oavsett vad som händer. Lars-Christer Olsson, den dugligaste, har tröttnat efter en lång och oförtröttlig smutskastningskampanj av en trio gudfäder (jodå, där har är maffiaspel på hög nivå), som satsar allt på att fösa fram sin kandidat – Karl-Erik Nilsson – till tronen.

Gudfäderna är Gunnar Larsson, Bengt Madsen och Khennet Tallinger – tre övergödda gamla stötar som framgent kommer att använda Herr Nilsson som sprattelgubbe. Allt medan Nilsson som den värste Johultare undersöker möjligheterna att få ut pension, traktamenten och ersättningar i all oändlighet. Allt är möjligt, bara någon annan betalar.

SvFF – störst i Sverige, men bara på korruption.

20
december
2011

Räcker Hamréns attityd?

Det blir en jul i vresighetens tecken för Erik Hamrén. Tro inte annat än att han hans humör påverkas av att:

1) Milan med Zlatan har gått vidare till åttondel mot Arsenal.

2) Toivonen fortsätter göra mål i Holland.

3) Guidetti också gör mål i Holland.

4) Elmander (favoritsnubblaren) trots detta måste beredas plats.

Det här är fyra spår som sinsemellan är svåra att jämka ihop, åtminstone för den som har förutfattade (och inte särskilt realistiska) uppfattningar om vad var och en av dessa spelare egentligen går för. Det är nog till och med så att de nyhetstelegram som inkommer om var och en av de fyra är tillräckligt för att orsaka ett pip i den Hamrénska sändaren.

Helt klart är att det blir svårt att skapa ett EM-lag av de för tillfället bästa (och hungrigaste) spelarna. Det blir framför allt intressant att se om det är möjligt att – framme i maj/juni – klämma ur Zlatan mer än en sur vildsvinsrapning.

För Hamrén vore skador det enklaste sättet att lösa problemet. Då kan han dumpa någon eller några spelare på den bakgård där det redan ligger en säck med texten BUNDESLIGA. I den finns Rosenberg, Berg och Avdic. Och därinne är det inte längre någonting som sprattlar.

I annat fall måste problemet lösas på ett mera aktivt sätt. Då är det tveksamt om det räcker med halsduk, väst och överrock, samt att fösa den tämligen grunde Marcus Allbäck framför sig. Attityd, Erik. ATTITYD, FÖR H-E! (Hör ni hur dumt det låter?)

• TV-sporten gör sitt yttersta för att höja intresset inför en kommande dokumentär om en ishockeyspelare som lyckades bli "f.d." redan medan han spelade.

På tal om det: Vankas det grisfot på julbordet?

13
december
2011

Smörjning för Gruger

Tidig morgon i Los Angeles. En ny dag randas på AEG:s kontor. Sekreteraren sparkar på en fot som tittar fram under skrivbordet. Reaktionen uteblir, så när som på lite hosta.

– Vi måste ta beslut om dom där svenskarna idag, bankrutta Hämmörbaj. Ska vi skicka nån hjälp?

– Inte f-n vet jag. Har vi nåt att lämpa över dit? Gregg-ponken ville visst ha ett eget lag att leka med. Klart han kan få det. Vi kan i alla fall inte ha honom här om han ska fortsätta på det där viset.

– Så du menar att han ska träna dom [hi-hi-hi]?

– Se det som ett experiment.

– Spelarna då, som den där Gruger eller vad han heter vill ha?

– Var går gränsen för grupprabatt på flyget? Dra ihop några snedsparkare från B-laget. Men ta för fanken ingen som kan spela in sig våran startelva. Piffa upp deras cv, photoshoppa upp några bilder och ring Gruger. Säg att det här, det är finfina grejer. Direkt från Hollywood. Säg att de står utanför hans dörr strax efter nyår.

– Vad ska jag säga till spelarna? Jag tror inte någon av dem är så pigg på att lämna västkusten för Swedish winter.

– Ge dem en föreläsning. "Härdande, bla bla bla, utvecklande, bla bla bla, fint för framtiden, bla bla, karriären i vågskålen, blä blä, vi tror på er, bla, var fina ambassadörer nu, och pippa för fasen inte för många bimbos." Glöm inte det sista. Säg det två gånger. Ge dem det skriftligt förresten. Det sista, alltså. Maxa med nånting om vad det kostar att avgöra faderskapsmål i domstol därborta. Dra till med två, tre hundratusen.

– OK, boss.

Dagens beslut är tagna. Chefen kan somna om. Än är det för tidigt att gå upp.

 

06
december
2011

Ingen genomlysning alls

I samma vecka två händelser som inte kan registreras utan att kopplas samman, ses som symptom på samma sjuka. Först hoppar Lars-Christer Olsson av ordförandevalet inom Svenska Fotbollförbundet. Dagen efter släpper 95-årige Joâo Havelange sin plats i IOK.

Den gamle brasilianaren kliver åt sidan för att slippa utredas för misstänkt inbladning i mutaffärer kring FIFA:s gamla partner ISL. När han går läggs utredningen om honom ner. Locket på vad gäller stora delar av den förmodat gigantiska korruptionen inom IOK och FIFA.

Olssons avhopp bottnar i att han inte ansett sig få komma till tals på samma premisser som den andre huvudkandidaten Karl-Erik Nilsson. Olsson anser att det saknas genomlysning av SvFF:s ordförandevalsprocess.

Det är egentligen samma korrupta mekanismer som styr både IOK/FIFA och SvFF, även om den svenska varianten är pytteliten i jämförelse. Olsson har helt enkelt trängts bort av den falang som sparkar "sin" kandidat (Nilsson) framför sig. Det handlar i huvudsak om IFK Göteborgs gamle bas Gunnar Larsson, Malmö FF:s avpolleterade boss Bengt Madsen och den mer eller mindre odugligförklarade Disciplinnämndens ordförande Khennet Tallinger.

Där får vi sitta framöver, med tre gamla uvar som styr Sveriges största sport genom att använda en tacksam småländsk expolitiker som spratteldocka. Hittills har man ganska målmedvetet lanserat fantasifulla teorier om Olssons förmodade ondska, för att på så sätt säkra röster från "rätt" distrikt.

Jörgen Eriksson (alibikandidat för Norrland) hoppade av tidigt. Nu är Olsson borta och slaget står alltså mellan Nilsson och Susanne Erlandsson, som inte är med av något annat skäl än att SvFF tycker det är fint att låta en kvinna kandidera. Hon ska dock akta sig för att tro att hon kan bli vald.

29
november
2011

Pungkulorna regerar!

Zlatan Ibrahimovic, han med pungkulorna, hävdade efter Milans senaste seger att han blivit bättre framför mål. Den sortens upplysningar lämnas bara av spelare som känner sig trängda. Bister blir mycket misstänksam, särskilt med tanke på höstens förehavanden i landslaget.

Målskyttar som talar om för sin publik att de blivit bättre? Kockar som berättar för gästerna hur bra deras mat smakar? Författare som hävdar att deras böcker är bäst (och där tänkte jag i första hand på en annan skåning ...)? Nä, sånt är man helst utan. Men Zlatans påpekande kanske säger något om sakernas tillstånd i Milan.

Betänk att den 29-årige (och erkänt svåre) lagkamraten Antonio Cassano nyligen genomgått en hjärtoperation. Det är knappast någon hemlighet att fotbollssporten vanemässigt mörkar allt som har drogmissbruk att göra. Och Cassanos operation får Bister att tänka på vad fotbollsproffsen i Frankrike redan under 1950-talet kallade sitt grannland Italien – "Hela Europas apotek!"

Nu är det alltså på tal att denna grupp bestående av unga män med allvarlig uppsyn, kladd i håret, snabba bilar och mastodontpungkulor möjligen skall spetsas med ett lån. Det handlar om Manchester Citys Carlos "Jag-har-inte-gjort-något" Tevez, som kan ansluta efter nyår. Möjligheterna till missförstånd mellan italienska och spanska är förvisso mindre än mellan engelska och spanska. Men de finns där, var så säker.

Dessutom börjar Bister fundera på om det inte finns någon ytterligare svensk som skulle passa in här? Någon spelare med hjulbent gång (för att inte klämma sina små älsklingar) och märklig inställning till omvärlden? Skulle i så fall vara landslagsstjärnan som i denna vecka varit uppe i tingsrätten för kvinnomisshandel.

21
november
2011

Lucköppning i Borås

Det finns inte mycket hopp för svensk fotboll. Den avgående ordföranden har satt allt på spel genom ett omdömeslöst arenabygge. Hans tänkte efterträdare är en ekonomisk etikmyglare av grövsta sossekaliber (värre än Juholt). Några pinnhål längre ner på stegen hittar vi David Elm, Elfsborgs grindstolpe till center.

Han är känd för en sak – att ibland kunna få bollen i skallen. Denna vana har uppenbarligen satt sina spår. Hans första år i Elfsborg (efter en tid som välbetald trunkbärare i London) närmar sig nu det oundvikliga julfirandet. Fotbollsåret i Borås rundas som vanligt av med att spelarna får var sina buntar julkalendrar att sälja. Det handlar om tio stycken. Som vanligt vankas avdrag på lönen för den som är för lat för att uppfylla sitt pensum.

"Ibland blir man bara jävligt trött", bloggar "den allsvenska stjärnan" och försöker med några irrelevanta exempel ifrågasätta hanteringen. Bl.a. undrar han på vilka andra arbetsplatser något liknande skulle accepteras.

Det är lite mastigt för att komma från en genuin medelmåtta.

Klubbens informationsansvarige Göran Lohne säger att kravet gäller honom själv och alla andra anställda. "Vi är en idrottsförening, inget aktiebolag."

Elm har här ett bra tillfälle att komma supportrarna närmare. Mitt tips är att kalendrarna skulle gå åt på nolltid om han parkerade sig på en gågata i centrala Borås. Men risken är samtidigt att en liten åttaåring skulle komma fram, dra honom i armen och säga det som alla tänker: "Kan du inget annat än att få bollen i skallen ibland?"

Undrar förresten vad hans morsa tycker.

15
november
2011

Det stabila fundamentet

Försök flytta på någon av landslagets mittbackar. Det skulle bli en dryg uppgift för en genomsnittlig soffpotatis. Tyvärr är det nästintill omöjligt även för dem själva.

Minsta gemensamma nämnaren för Olof Mellberg, Daniel Majstorovic, Andreas Granqvist och Jonas Olsson är förmågan att intill perfektion imitera en grindstolpe. De står där, stadigt förankrade, medan motståndarna springer i åttor runt dem.

Ett drygt halvår före EM-slutspelet gapar ett svart hål på en plats där blågult, normalt sett, brukar vara ganska bra på att hålla skiten ifrån sig. Saken blir inte bättre av att Anders Svensson oroande ofta spelar framför. Farbror Anders har numera en steglängd på 17 centimeter.

Samtidigt gör sändande tv-bolag sitt bästa för att hålla på sitt och förneka sakernas tillstånd. Ta den lille kandidatjävel som refererade Danmark–Sverige. "Olof Mellberg måste vara en av Europas bästa defensiva backar," undslapp han sig efter ca sju sekunders opåkallad tystnad. Det var så att även expertbisittaren Tony G, som denna spalt normalt sett hyser ett ont öga till, drog efter andan.

Samtidigt kan vi notera att grindstolpskulturen även fått fäste i motsatt straffområde, där den inte helt obekante Zlatan slagit ner sina bopålar. Alla har fattat att han numera står där i 90 minuter. Alla utom Elmander, mannen som i veckan erkände att han var för lat föratt lära sig franska under två år i landet. Undrar hur många år han behöver för att fatta att det är lönlöst att dra en repa i mitten.

Om inte den omhuldade "kämpen" (=löparben, noll bollkänsla) kommer till den insikten är risken att Hamrén, bland allt sitt tjat om inställning, snart måste konfrontera ett Barcelonaliknande problem. Men innan dess kommer han att knäppa ihop västen med gylfen.

08
november
2011

Galan missade poängen

Nu blev inte Fotbollsgalan den festtillställning jag hoppats på. Allt var ju annars riggat för riktig happening. Men hur utnyttjade arrangörerna sitt gyllene utgångsläge? Inte alls.
Det hela borde ha genomförts så här: Först inställsamma, eller varför inte krypande, samtal till Zlatan Ibrahimovic, där han bjuds in med trekvartslöften om att han kommer att rensa prisborden i sina kategorier. Detta hade av Zlatan uppfattats som någonting helt naturligt. "Skönt att de äntligen lärt sig." Sedan infälld kamerabild i hörnet på Zlatan, medan huvudbilden panorerar över salongen. Årets anfallsspelare tillkännages. Det blir Ranégie. Zlatan kokar uppe i hörnet, i den lilla frimärksrutan.

Bäst hade naturligtvis blivit om Guldbollen gått till Kim Källström, samtidigt som vi uppe i hörnet hade sett Zlatan resa sig, välta bordet över ända och sätta kurs mot scenen, för att egenmäktigt tillskansa sig priset.
Men ingenting sådant. Inga sedelärande procedurer. Bara en fortsättning på SvFF:s inställsamma fegspel gentemot en gosse som knappt går att ha i möblerade rum.

Zlatans omdömde om förbundskapten Hamrén ("en bra kille") framstår alltmer som ett kainsmärke som Hamrén kommer att få bära i pannan livet ut. Egenarrangerad grisfest, egen presskonferens under landslagssamling. Allt detta trots att det kan anses bevisat att landslaget fungerar bäst när Zlatan inte är i närheten.

Klart som f-n att Hamrén är en bra kille.
För egen del ser jag fram emot vårsäsongen. Milan stupar (naturligtvis) i Champions League. Zlatan gör en slät figur i de avgörande matcherna. Han kommer hem till EM-samlingen desillusionerad och på ett uselt humör. Landslaget, uttaget av den fine killen Hamrén, slår tvärstopp i gruppspelet.
En skada, kanske? Har vi någon frivillig?

31
oktober
2011

Övergrepp enda vägen

Dags att gnida kristallkulan. Den visar vad som händer om ett knppt år. Då kommer TT (Tidningarnas Telegrambyrå) att kabla ut följande telegram:

Stockholm (TT): I morse gjorde polisen, med stöd av Securitas och den skjutgalna högerfalangen ur det numera nedlagda hemvärnet, en samordnad räd mot 788 adresser i Stockholmsområdet. Resultatet blev över 700 arresteringar och mer än 900 beslagtagna datorer. Samtliga arrestrade kommer att häktas.

– Vi är bestörta, säger Stockholms Fotbollförbunds ordförande Ylva Johansson. Det här handlar om barn, kränkta barn, och vi kan bara hoppas att de ansvariga för övergreppen straffas hårt.

Tillslaget skedde efter tips till StFF om att privatpersoner, i trots mot det förbud som förbundets fotbollsfundamentalister utfärdat, illegalt har räknat fram serietabeller för StFF:s pojk- och flickserier. Dessa har sedan utväxlats via internet med hjälp av krypterade filer.

– – –

Jojo, så kan det gå. Stockholms Fotbollförbund är uppenbart sosseinfiltrerat och det innebär att nyheten om den betygslösa skolans oduglighet ännu inte har gått fram. Därför skall man nästa år genomföra sina pojk- och flickserier upp till 13 år utan att räkna serietabeller (svårt att spela en "serie" utan tabell). På det här viset menar man att resultathetsen stillas och att fler spelare än nu därför kommer att uppmuntras till att fortsätta spela längre. Problemet är att någon, förr eller senare, ändå kommer att påpeka för somliga att de är komplett odugliga för fotboll. Den som tror att det går att tuta i någon att det i längden går att spela fotboll utan att ta hänsyn till resultaten är fel ute. Lika fel ute som de mindre begåvade människor som en gång ansåg att skolan skulle bli bättre utan betyg.

<<  16 17 18 19 20 [2122 23  >>  

Vi Tippa         Box 17004         104 62 Stockholm         tel: 08-444 74 30         Fax: 08-444 74 39